File: hellognome.js.page

package info (click to toggle)
gnome-devel-docs 40.3-1
  • links: PTS, VCS
  • area: main
  • in suites: bookworm
  • size: 79,188 kB
  • sloc: javascript: 2,514; xml: 2,407; ansic: 2,229; python: 1,854; makefile: 805; sh: 499; cpp: 131
file content (269 lines) | stat: -rw-r--r-- 15,403 bytes parent folder | download
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
102
103
104
105
106
107
108
109
110
111
112
113
114
115
116
117
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
129
130
131
132
133
134
135
136
137
138
139
140
141
142
143
144
145
146
147
148
149
150
151
152
153
154
155
156
157
158
159
160
161
162
163
164
165
166
167
168
169
170
171
172
173
174
175
176
177
178
179
180
181
182
183
184
185
186
187
188
189
190
191
192
193
194
195
196
197
198
199
200
201
202
203
204
205
206
207
208
209
210
211
212
213
214
215
216
217
218
219
220
221
222
223
224
225
226
227
228
229
230
231
232
233
234
235
236
237
238
239
240
241
242
243
244
245
246
247
248
249
250
251
252
253
254
255
256
257
258
259
260
261
262
263
264
265
266
267
268
269
<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?>
<page xmlns="http://projectmallard.org/1.0/" xmlns:its="http://www.w3.org/2005/11/its" xmlns:xi="http://www.w3.org/2001/XInclude" type="topic" style="task" id="hellognome.js" xml:lang="sv">
  <info>
    <link type="guide" xref="beginner.js#tutorials"/>
    <revision version="0.1" date="2012-07-17" status="draft"/>

    <credit type="author copyright">
      <name>Taryn Fox</name>
      <email its:translate="no">jewelfox@fursona.net</email>
      <years>2012</years>
    </credit>

    <desc>Ditt första GNOME-program!</desc>
  
    <mal:credit xmlns:mal="http://projectmallard.org/1.0/" type="translator copyright">
      <mal:name>Sebastian Rasmussen</mal:name>
      <mal:email>sebras@gmail.com</mal:email>
      <mal:years>2019</mal:years>
    </mal:credit>
  
    <mal:credit xmlns:mal="http://projectmallard.org/1.0/" type="translator copyright">
      <mal:name>Anders Jonsson</mal:name>
      <mal:email>anders.jonsson@norsjovallen.se</mal:email>
      <mal:years>2021</mal:years>
    </mal:credit>
  </info>

  <title>1. Hej GNOME!</title>
  <synopsis>
    <p>Denna handledning kommer visa dig hur du skriver ditt första GNOME-program i Javascript. Du kommer använda Javascript för att skriva för GNOME på samma sätt som du skulle skriva för webben. Efteråt kommer du lära dig hur du använder ”inhemska” komponenter för att skriva program som ser ut som och känns som andra GNOME-program.</p>
    <note style="warning"><p>Har du GNOME installerat på din dator, och <link xref="set-up-gedit.js">gedit</link> konfigurerat för att skriva kod med? Du kommer vilja göra dessa saker först.</p></note>
  </synopsis>

  <links type="section"/>

  <section id="webapp">
    <title>Låt oss börja med en webbsida</title>

    <p>Här är lite grundläggande HTML-, CSS- och Javascript-kod. Verkar det bekant?</p>
    <code mime="application/javascript" style="numbered">
&lt;!DOCTYPE html&gt;
&lt;html&gt;
    &lt;head&gt;
        &lt;meta charset="utf-8"&gt;
        &lt;title&gt;Hej GNOME!&lt;/title&gt;

        &lt;!-- Använd Javascript för att visa en hälsning när någon klickar på knappen --&gt;
        &lt;script type="application/javascript"&gt;
        function greeting () {
            document.getElementById ("greeting").innerHTML = ("O hai!");
        }
        &lt;/script&gt;

        &lt;!-- Väldigt enkel CSS-stil som använder GNOME-typsnittet --&gt;
        &lt;style type="text/css"&gt;
            body {
                font-face: Cantarell, sans-serif;
                text-align: center; }
        &lt;/style&gt;

    &lt;/head&gt;
    &lt;body&gt;
        &lt;br /&gt; &lt;br /&gt;
        &lt;button type="button" onclick="greeting()"&gt;Hej GNOME!&lt;/button&gt;

        &lt;!-- Tomt H1-element som blir ifyllt när knappen klickas på --&gt;
        &lt;h1 id="greeting"&gt;&lt;/h1&gt;
    &lt;/body&gt;
&lt;/html&gt;
</code>

    <p>Låt oss spara detta som <file>hellognome.html</file>, och se hur det ser ut när vi kör det!</p>

    <media type="image" mime="image/png" src="media/hellognomewebapp.png"/>

    <p>Du <em>kan</em> köra koden ovan genom att öppna <file>hellognome.html</file> i en webbläsare. Men här kommer vi skapa ett GNOME-program som kör vår webbapplikation inuti sig, precis som du ser i skärmbilden. Du kommer kunna ändra storlek på och maximera fönstret, och klicka på X i hörnet för att stänga det, precis som du skulle förvänta dig från vilket annat GNOME-program som helst. Skillnaden är att detta kommer att köra vår webbkod i sig.</p>
    <p>Det bästa med det? Vi kommer fortsätta använda Javascript för alla delar som gör att vårt program fungerar med GNOME. Låt oss ta en titt på koden, och se hur det görs!</p>
  </section>

  <section id="window">
    <title>Skapa ett GNOME-fönster för att rama in vår webbapplikation</title>

    <p>Först behöver vi säga till GNOME att detta är ett Javascript-program som använder gjs. Gjs är GNOME:s sätt att förvandla din Javascript-kod till instruktioner som det förstår, så denna rad måste alltid finnas i början av dina program.</p>
    <code mime="application/javascript">
#!/usr/bin/gjs
</code>
    <p>Sedan ska vi ställa in versionerna av biblioteken som vi kommer använda.</p>
<code mime="application/javascript">
imports.gi.versions.Gtk = '3.0';
imports.gi.versions.WebKit2 = '4.0';
</code>
    <p>Efter det behöver vi säga till GNOME vilka bibliotek som vi vill importera.</p>
    <code mime="application/javascript">
const GLib = imports.gi.GLib;
const Gtk = imports.gi.Gtk;
const Webkit = imports.gi.WebKit2;
</code>
    <p>Precis som hur tilläggsbibliotek som jQuery låter oss göra extra saker med Javascript så ger vart och ett av dessa bibliotek oss nya förmågor till våra GNOME-program:</p>
    <steps>
      <item><p><file>Gtk</file> är den grundläggande delen av alla GNOME-program, vilket låter dig skapa fönster och komponenter och binda ihop dem.</p></item>
      <item><p><file>GLib</file> är ett hjälpbibliotek, vilket låter oss göra saker som att säga till GNOME var filen <file>hellognome.html</file> som vi skapade finns.</p></item>
      <item><p><file>Webkit</file> är slutligen en webbrenderingsmotor, vilken vi kommer använda för att praktiskt taget skapa ett webbläsarfönster att öppna vår HTML-fil med.</p></item>
    </steps>

    <p>Nu skapar vi programmet i sig:</p>
    <code mime="application/javascript">
class HelloGNOME {
</code>
    <p>Detta kommer verka bekant för dig om du har arbetat med objektorienterad Javascript innan. Det stämmer: hela vårt program är en klass med namnet HelloGNOME.</p>

    <code mime="application/javascript">
    // Skapa programmet i sig
    constructor() {
        this.application = new Gtk.Application();

        // Anslut ”activate”- och ”startup”-signaler till återanropsfunktionerna
        this.application.connect('activate', this._onActivate.bind(this));
        this.application.connect('startup', this._onStartup.bind(this));
    }

    // Återanropsfunktion för ”activate”-signal visar fönster när den aktiveras
    _onActivate() {
        this._window.present();
    }

    // Återanropsfunktion för ”startup”-signal bygger användargränssnittet
    _onStartup() {
        this._buildUI();
    }
</code>
    <p>Här är lite kod du mer eller mindre kommer kopiera och klistra för varje Javascript-program som du bygger. Det skapar en ny Application, och binder sedan dess ”activate”- och ”startup”-signaler till funktioner som får fönstret att visa sig respektive bygga sitt användargränssnitt.</p>
    <p>Vad betyder det här? Tja, allt i ett GNOME-program skickar ut en signal då något viktigt händer. En knapp kan exempelvis skicka ut signalen ”clicked” när du klickar på den. Vårt jobb är att ansluta signalerna till funktioner som hanterar dem, och får de saker som vi vill ska hända att inträffa. Vi gör detta genom att använda varje objekts ”connect”-metod, vilken tar två argument: signalen som vi vill hantera, och den bundna funktionen, vilken vi måste använda för att säga till ”connect” vilken funktion vi vill ska hantera signalen.</p>
    <p>I detta fall vill vi att _onActivate ska hantera ”activate”-signalen, och att _onStartup ska hantera ”startup”-signalen. _onActivate säger bara till fönstret att visa sig; i princip så att närhelst du använder <keyseq><key>Alt</key> <key>Tabb</key></keyseq> för att växla till programmet så visas det, som du skulle förvänta dig. _onStartup anropar _buildUI vilket är funktionen som skapar vårt användargränssnitt och är nästa del som vi kommer att ta en titt på.</p>
    <note style="tip"><p>När du kopierar och klistrar in koden ovan för dina egna program, säkerställ att du ändrar klassnamnet till ett unikt namn varje gång.</p></note>
  </section>

  <section id="ui">
    <title>Designa vårt fönsters användargränssnitt</title>
    <p>I _buildUI-funktionen kommer vi säga till GNOME om vårt fönster och sakerna i det, en åt gången. Efter det kommer vi koppla ihop allting och visa upp det.</p>

    <code mime="application/javascript">
    // Bygg programmets användargränssnitt
    _buildUI() {

        // Skapa programfönstret
        this._window = new Gtk.ApplicationWindow  ({
            application: this.application,
            title: "Välkommen till GNOME",
            default_height: 200,
            default_width: 400,
            window_position: Gtk.WindowPosition.CENTER });
</code>

    <p>Det första objektet vi skapar är ett ApplicationWindow. Det behöver en titel till namnlisten, och dess ”application”-egenskap måste vara programmet vi skapade ovan. Bortom det så finns det olika sätt att anpassa hur det ser ut, vilket referenssidan <link xref="GtkApplicationWindow.js">ApplicationWindow</link> kommer gå in på mer detaljerat. Som du kan se här så gav vi det en standardbredd och standardhöjd (mätt i bildpunkter), och sa till GNOME att vi vill att vårt fönster ska dyka upp i mitten på skärmen.</p>
    <code mime="application/javascript">
        // Skapa en webbvy för att visa webbapplikationen
        this._webView = new Webkit.WebView ();

        // Stoppa webbapplikationen i webbvyn
        this._webView.load_uri (GLib.filename_to_uri (GLib.get_current_dir() +
            "/hellognome.html", null));
</code>
    <p>Kommer du ihåg hur vi importerade Webkit i början? Här skapar vi en ny instans av en Webkit-klass som kallas en WebView, vilken mer eller mindre är ett webbläsarfönster som du kan stoppa i ditt program. Efter det ger vi den URI:n som vi vill att den ska läsa in när programmet startar.</p>
    <p>Vi <em>skulle kunna</em> bara ge den en webb-URI, som <link href="http://gnome.org">http://gnome.org</link>. Istället använder vi några GLib-hjälpfunktioner för att säga till vår WebView var vår fil <file>hellognome.html</file> är. GLib.get_current_dir returnerar katalogen som vårt program körs i, och GLib.filename_to_uri omvandlar vår fils sökväg och filnamn till en URI som vår WebViews load_uri-funktion förstår. (Den andra parametern för filename_to_uri ska vara null om du inte vet vad den används för och har en anledning att ändra den.)</p>
    <code mime="application/javascript">
        // Stoppa webbvyn i fönstret
        this._window.add (this._webView);

        // Visa fönstret och alla barnkomponenter
        this._window.show_all();
    },

});
</code>
    <p>Varje fönster kan hålla en, och endast en, komponent. Vanligen skulle vi använda en behållarkomponent som en <link xref="grid.js">Grid</link> att stoppa flera komponenter i, och sedan fönstrets add-funktion för att lägga till denna Grid till det. Här behöver vi bara en WebView, så det är allt vi lägger till i fönstret. Efter det, som sista del av _buildUI-funktionen som skapar vårt fönster, säger vi till fönstret att visa sig och sitt innehåll.</p>
    <code mime="application/javascript">
// Kör programmet
let app = new HelloGNOME ();
app.application.run (ARGV);
</code>
    <p>Slutligen skapar vi en ny instans av vår HelloGNOME-klass, och säger till GNOME att köra den.</p>
  </section>

  <section id="run">
    <title>Köra ditt GNOME-program</title>

    <p>Nu då vi skapat vårt första GNOME-program så är det dags att testa det! Du behöver inte kompilera ditt program eller installera någon speciell programvara för detta, GNOME har gjs inbyggt för att låta det köra GNOME-skalet. Spara bara <file>hellognome.html</file> och vårt faktiska program, <file>hellognome.js</file>, till en katalog som du kan komma åt med terminalen. (De öppnas vanligen i din hemkatalog, den som har ditt användarnamn som namn.) Öppna efter det en terminal, gå dit, och skriv:</p>
    <screen> <output style="prompt">$ </output>gjs hellognome.js </screen>
    <p>Du bör se mer eller mindre samma skärmbild som tidigare, med en knapp som du kan klicka på för att få ett kort meddelande att dyka upp.</p>

    <note style="tip">
        <p>Du kan använda terminalkommandot</p>
        <screen> <output style="prompt">$ </output>cd <var>(katalognamn)</var> </screen>
        <p>to navigate between directories inside the Terminal, in order to get to where you saved the files. There is also an extension for Nautilus, GNOME's file manager, which lets you right-click anywhere inside it to open a terminal window right there. Check the app you use to install new software (like Add/Remove Programs or the Software Center) for it.</p>
    </note>
  </section>

  <section id="whatsnext">
    <title>Vad är nästa steg?</title>

    <p><link xref="02_welcome_to_the_grid.js">Fortsätt till nästa handledning</link> för att lära dig hur du bygger ”inhemska” GNOME-program som ser ut och känns som de andra, istället för en webbvy med HTML-kod inuti. Eller ta en titt på några <link xref="beginner.js#samples">kodexempel</link>, om du vill se exempelkod för varje Gtk-komponent.</p>
    <p>Slutligen, om du bara vill bygga GNOME-program med Javascript-bibliotek som designats för webben så kan du praktiskt taget sluta här och gå och göra det! Ta en titt på <link xref="beginner.js#tutorials">de senare handledningarna</link> om du vill se hur du kan skapa en .desktop-fil för ditt program, vilken låter det dyka upp i ditt skrivbords aktivitetsmeny med alla dina andra program.</p>
  </section>

  <section id="complete">
    <title>Fullständigt kodexempel</title>
<code mime="application/javascript" style="numbered">#!/usr/bin/gjs

imports.gi.versions.Gtk = '3.0';
imports.gi.versions.WebKit2 = '4.0';

const GLib = imports.gi.GLib;
const Gtk = imports.gi.Gtk;
const Webkit = imports.gi.WebKit2;

class HelloGNOME {

    // Skapa programmet i sig
    constructor() {
        this.application = new Gtk.Application ();

        // Anslut ”activate”- och ”startup”-signaler till återanropsfunktionerna
        this.application.connect('activate', this._onActivate.bind(this));
        this.application.connect('startup', this._onStartup.bind(this));
    }

    // Återanropsfunktion för ”activate”-signal visar fönster när den aktiveras
    _onActivate() {
        this._window.present();
    }

    // Återanropsfunktion för ”startup”-signal bygger användargränssnittet
    _onStartup() {
        this._buildUI();
    }

    // Bygg programmets användargränssnitt
    _buildUI() {

        // Skapa programfönstret
        this._window = new Gtk.ApplicationWindow  ({
            application: this.application,
            title: "Välkommen till GNOME",
            default_height: 200,
            default_width: 400,
            window_position: Gtk.WindowPosition.CENTER });

        // Skapa en webbvy för att visa webbapplikationen
        this._webView = new Webkit.WebView ();

        // Stoppa webbapplikationen i webbvyn
        this._webView.load_uri (GLib.filename_to_uri (GLib.get_current_dir() +
            "/hellognome.html", null));

        // Stoppa webbvyn i fönstret
        this._window.add (this._webView);

        // Visa fönstret och alla barnkomponenter
        this._window.show_all();
    }

};

// Kör programmet
let app = new HelloGNOME ();
app.application.run (ARGV);
</code>
  </section>
</page>